Det här projektet handlar om hur tillhörigheten till kategorin långtidssjukskriven hanteras och förhandlas i olika sociala sammanhang. Studien bygger på samtalsanalys, diskursiv psykologi och medlemskategorianalys.
Genom observerationer av hur sjukskrivna personer interagerar med både privatpersoner och med professionella (t.ex. handläggare och läkare) visar studien hur sjukskrivningen är något som ständigt är under förhandling.
Resultaten är viktiga eftersom de synliggör en del av sjukskrivnas vardag som ibland avfärdas som ‘nojor’ eller ‘påhitt’, nämligen att ständigt behöva förhålla sig till föreställningar om vad som är friskt respektive sjukt och hur en sjuk person ska vara, se ut eller bete sig.
Publikationer
Avhandlingen ”Legitimacy work: Managing Sick Leave Legitimacy in Interaction” utvecklar tesen att legitimitet bör förstås som något som åstadkoms i interaktion med andra. Avhandlingen bygger på empiriska studier av två kontexter: avstämningsmöten på Försäkringskassan och vardaglig textinteraktion på ett internetforum. I fokus för analyserna står kategorin sjukskriven och hur den legitima tillhörigheten till denna kategori är under ständig förhandling. Avhandlingen visar hur detaljer i språkanvändningen blir viktiga för att framstå som sjuk, arbetsoförmögen och förtjänt av samhällets hjälp för sin försörjning.
I artikeln ”Filling one’s days: Managing sick leave legitimacy in an online forum” analyseras interaktion mellan sjukskrivna kvinnor på ett internetforum. Trots att de är mer eller mindre anonyma inför varandra och för omvärlden förhåller de sig hela tiden till risken att sjukskrivningen ska framstå som illegitim. Det syns t.ex. genom hur vardagliga aktiviteter beskrivs på sätt som stärker – eller åtminstone inte utmanar – positionen som legitimt sjukskriven. Studien visar hur frågan om sjukskrivningens legitimitet är något som sjukskrivna ständigt behöver förhålla sig till och arbeta för att upprätthålla.
Artikeln ”Wanting to work: Managing the sick role in high-stake sickness insurance meetings” är en analys av hur legitimitet förhandlas i en situation där det är extremt viktigt för den sjukskrivna att framstå som legitimt sjukskriven. Det handlar om s.k. avstämningsmöten som Försäkringskassan håller med långtidssjukskrivna personer. Studien fokuserar på hur sjukskrivna bygger upp en argumentation för att fortsätta vara sjukskrivna genom att beskriva att de (egentligen) vill jobba. Artikeln vidareutvecklar teorin om ”sjukrollen” och argumenterar för att det inte ska ses som en statisk roll som den sjuka ”går in i”, utan som ett ständigt ”görande” i interaktion med andra.
I artikeln ”Making equality relevant: Gender, housework, and sick leave legitimacy in online interaction” analyseras hur sjukskrivna kvinnor på ett internetforum skriver om hushållsarbete. De beskriver hur de spenderar dagarna i hemmet och fyller tiden med städning, matlagning, tvätt och barnpassning… inte helt olikt en traditionell hemmafru. Genom att lyfta fram jämställdhet och förhålla sig ironiskt till hushållssysslorna navigerar de det ideologiska spänningsfält som ”hemmafrupositionen” medför, samtidigt som de hanterar risken att det myckna hushållsarbetet framstår som ”riktigt arbete” (vilket skulle kunna undergräva sjukskrivningens legitimitet).
Artikeln ”What mothers do: Motherhood as a resource for negotiating sick-leave legitimacy in Swedish sickness insurance interactions” är en fallstudie av två avstämningsmöten med en långtidssjukskriven kvinna. Studien fokuserar på hur moderskap fungerar som en resurs för att hantera sjukskrivningens legitimitet. Genom att framställa sig som en ”bra mamma” visar den sjukskrivna upp ansvarstagande och trovärdighet, medan problem att fullt ut ta hand om barnet bidrar till att stärka bilden av sjukdomen som allvarlig. Samtidigt förhåller sig deltagarna till såväl det ”goda” som det ”begränsade” moderskapet som problematiskt: om barnet sätts i främsta rummet innebär det att tillfrisknandet nedprioriteras, och om den sjukskrivna brister i att ta hand om barnet kanske socialtjänsten borde kontaktas? Sammanfattningsvis visar studien hur kategorier som traditionellt betraktats som ”bakomliggande variabler” för att förklara sjukskrivningsmönster är något som sjukskrivna själva använder sig av, hanterar och förhandlar som en del av institutionella samtal.