För närvarande pågår forskning om hur föräldrar som har kontakt med Försäkringskassan tar upp olika problem som t.ex. dålig ekonomi, hot och våld, samt hur de bemöts av Försäkringskassans handläggare. Den här forskningen bedrivs inom ramen för tre större forskningsstudier.
Fråga om våld
Du som har kontakt med Försäkringskassan under vintern 2025 kan mötas av ett meddelande om pågående forskning. Ansvarig för forskningen är Stina Fernqvist som är docent vid Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet. Medverkande forskare i studien är också Marie Flinkfeldt (docent) och Sieun Chon (doktorand) som arbetar på samma ställe, samt Sara Förell som är doktorand vid Södertörns högskola.
Målet med forskningen är att utveckla Försäkringskassans arbete med underhållsstöd. Därför undersöker vi bemötandet av föräldrar som har telefonkontakt med Försäkringskassan om underhållsstöd. Vi vill veta hur sådana samtal ser ut, hur regelverket förklaras och hur frågor om till exempel ekonomi, hot eller våld ställs.. I forskningen är vi intresserade av mönster som återkommer i många samtal, till exempel olika sätt att ställa frågor på. Vi är däremot inte intresserade av sådant som utmärker enskilda samtal eller personer.
Det är helt frivilligt att delta i forskningen och du kan självklart ha kontakt med Försäkringskassan utan att vara med i forskningen. Därför måste du aktivt samtycka till att delta genom att tacka ja till inspelning innan du börjar prata med en handläggare. Du kan också säga till handläggaren att du inte vill att ditt samtal ska inkluderas i forskningen. Om du tror att du har blivit inspelad och inte vill medverka i forskningen så kan du också i efterhand kontakta Stina Fernqvist och meddela vid vilken tidpunkt du hade en kontakt med Försäkringskassan om underhållsstöd. Då kommer vi att radera kontakten utan att lyssna på inspelningen.
Vi forskare är ansvariga för att ta bort uppgifter som kan leda till att du identifieras. Till exempel presenteras aldrig samtal utan att uppgifter om namn, platser eller specifika problem har raderats. De inspelade samtalen förvaras i Uppsala universitets säkra lagringsyta för forskningsdata.
Forskningsprojektet löper mellan 2024 och 2026 och finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Studiens utformning har godkänts av Etikprövningsmyndigheten.
Läs mer om projektet här
Publikationer
Här kommer länkar till publikationer från projektet att publiceras.
På tal om pengar: Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när barnfamiljer ringer till Försäkringskassan

Försäkringskassans olika ersättningar är viktiga för barnfamiljer, och särskilt för de som lever i ekonomisk utsatthet. Medan försörjningsstöd från kommunen ofta ses som en ”sista utväg” vänder sig familjer med ekonomiska problem ofta till Försäkringskassan för att t.ex. söka bostadsbidrag eller se om det går att använda föräldrapenning på ett mer ekonomiskt fördelaktigt sätt. Detta kan upplevas som mindre stigmatiserande än att vända sig till socialtjänsten.
Projektet ”På tal om pengar” undersöker hur familjer som kontaktar Försäkringskassan beskriver sin ekonomiska situation och vilken hjälp och bemötande som de får från Försäkringskassan. Den kunskap som studien ger är viktig för att förstå hur familjer navigerar det svenska välfärdssystemet och vilka problem som finns.
Inom ramen för projektet har 2255 telefonsamtal till Försäkringskassans kundtjänst spelats in och analyserats. De rör bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och barnbidrag. Studiens syfte är att undersöka hur dessa samtal ser ut och organiseras. Mer specifikt handlar det t.ex. om hur de som ringer in framför sina ärenden och hur handläggarna ger information. Studien intresserar sig särskilt för frågor som rör barnfamiljers ekonomi. Vi undersöker t.ex. hur ekonomiska problem tas upp i samtalen och hur handläggarna hanterar sådana frågor.
Forskningsresultaten används bl.a. för att utveckla Försäkringskassans samtalsutbildningar och träna handläggare inom kundservice.
Forskningen bedrivs vid Uppsala universitet och har finansierats med ett forskningsanslag från Försäkringskassan (2016-2019).
Vill du veta mer om den här forskningen? Kontakta Marie Flinkfeldt.

Slutrapporten från forskningsprojektet är nu publicerad. Den finns fritt tillgänglig som pdf här.
Ett flertal artiklar från projektet är under granskning hos olika tidskrifter. Dessa kommer att läggas upp här allt eftersom de publiceras.
När Försäkringskassan får nya sociala problem i knät: Underhållsstödshandläggares samtalsstrategier för att bedöma och bemöta våld i nära relationer
Det här forskningsprojektet undersöker hur Försäkringskassans handläggare bemöter klienter som ringer till dem om underhållsstöd.
2016 infördes nya regler som innebär att Försäkringskassan bara i undantagsfall ska vara involverad i hur separerade föräldrar sköter underhållet för gemensamma barn. Det gäller framför allt när den förälder som ska betala till den andra inte klarar av det. Då kan Försäkringskassan hjälpa till så att inte barnen drabbas. En annan anledning till att Försäkringskassan kliver in är om det förekommit hot eller våld som gör att föräldrarna inte bör ha kontakt.
En konsekvens av de nya reglerna blev att Försäkringskassans handläggare skulle börja utreda om det förekommit hot eller våld. Svårt, tyckte handläggare: Hur frågar man om det? Handläggare upplevde också att de saknade kunskap om hur våld i nära relationer kunde se ut och att de var illa förberedda att lyssna på svåra berättelser om våldssituationer.
Forskningsprojektet När Försäkringskassan får nya sociala problem i knät: Underhållsstödshandläggares samtalsstrategier för att bedöma och bemöta våld i nära relationer bedrivs vid Centrum för socialt arbete (CESAR) vid Uppsala universitet och finansieras av Försäkringskassan (2020-2021).
I projektet undersöker vi hur reglerna och regelförändringarna diskuteras när klienter ringer till Försäkringskassan. Vi är särskilt intresserade av hur frågan om särskilda skäl – speciellt i form av hot och våld – hanteras. Hur tas frågor om våld, hot eller dålig ekonomi upp i relation till de nya reglerna och hur bemöter handläggare klienter som berättar om sådana erfarenheter?
Projektet undersöker också vilken förståelse av familj och föräldraskap som är utgångspunkten i sådana samtal.